josephine jörnegren

Nu sitter jag här. Har precis ätit lite flingor med mjölk, utan kläder... som vanligt. Jag förstår inte varför, men på något konstigt sätt så lyckas jag alltid ta av mig när jag kommer hem. Skönt ju! Men jag kan bara tänka mig vad folk runt omkring tänker när dem ser mig. Det är ju ganska öppet så att säga... haha!

Jag var hungrig som bara den när jag kom hem efter jobbet idag. Måste vara för jag jobbat så hårt.

Dagen som helhet har varit okej. Men inte helt bra. Den började bra, toppen verkligen. Tills jag kom till jobbet och hjärnan satte igång och tänka under all tid man bara står där och packar. Det suger verkligen. Det finns så mycket saker som jag gör, som jag inte förstår varför. Känslan var något jag aldrig varit med om igår. Jag blev helt plöstligt påmind om varför jag trivdes så bra tillsammans med dig. Den bara dök upp och det kändes som jag hade spolat tillbaka tiden något halv år-år. Men snabbt så räddade jag mig själv genom att komma tillbaka till verkligheten, och började tänka på nuet. Det som jag har nu. Det som får mig att må bra idag. Och kvällen var genast räddad. Men nu i efterhand tänker jag "hur kunde jag ens sätta mig i den situationen igår?" Det om något är sjukt.
Men det som glädjer mig är att vi är vänner... igen.

Just för tillfället är läget rätt okej iaf. Är rätt lycklig. My gör mig jätte jätte glad.
men nu ska jag sova, god natt.